Sixxhundred

Linda Ulvaeus kör låten ”Hej, Mitt Vinterland”.

Vi närmar oss doppardan och jag önskar att tiden kan gå liiite långsammare, för tänk sen när julhelgen är förbi – vad har man då att se fram emot? Då ska allt julmys bort och kvar blir bara kall vinter. För vinter är det verkligen! Vi har fått säkert en decimeter snö här i vårt vackra landskap, var man än blickar är det vitt. Ligger det kvar så blir det här alla tiders jul.

Vaknade halv sex i morse, då ville inte Bell sova mer så vi gjorde Mange sällskap vid tvn. Nu sover hon dock men självklart kan inte jag komma till ro och sova även jag, fastän jag så väl skulle behöva. Har vaknat varannan timme i natt, Bell har sovit riktigt oroligt men det beror nog på hennes förkylning. Inget kul när det drabbar de små, det håller i sig så länge då. Både jag och Mange har klarat oss trots att flera har insjuknat på hans jobb. Det är verkligen förkylningstider nu…

Var precis nere i tvättstugan och började dagens slavarbete, hehe. Har endast tre maskiner att tvätta så det blir inte så körigt. Till min stora häpnad hade vi dessutom fått en ny tvättmaskin i tvättstugan, woohoo!! Se vad lättroad en hemmafru kan vara De gamla var i riktigt dåligt skick och jag tror att den här nya rymmer lite mera. Good! Andra sysslor att ta tag i är som vanligt städning, sen på eftermiddagen ska Bell och jag ta bussen in till stan för en storhandling. Vi smygstartar innan Mange slutar jobba så har han bara att hämta upp oss och kassarna sen.

Ikväll kommer Jojje, alias Bubba, Homie eller Micke som han faktiskt heter. Kärt barn har många namn! Han och hans sambo flyttar till Gotland till helgen så man vet inte när vi ses igen så det ska bli skoj att umgås lite. Vi tänkte bjuda på nåt att äta, får se vad det blir.

Nu vaknade lillgumman. Jag satte ner henne på golvet vid hennes leksaker, hon har en sköldpadda som spelar en melodi och hon har börjat förstå hur man sätter på den där. Hon kör den gång på gång… Det roliga är att när hon väl tryckt på knappen så står hon på alla fyra och gungar och lyssnar klart tills melodin är slut och så fortsätter det. Hon kan lyssna på den där hur mycket som helst, själv är jag rätt trött på den men vill ju inte stänga av för hon tycker att det är så skoj.

Nähä… Om det ska hinnas med att göra en snögubbe idag så får jag nog ta och parvla mig ur dessa pyjamasbyxor snart. Igår kväll gjorde Mange en snölykta på balkongen, jättefint! Synd bara att den snöade igen…

Nu har vi precis kommit hem från mödravården och vet egentligen inte mer nu än innan vi åkte dit. Trodde ärligt att vi skulle få svar på hur långt gånget det är men vi får vänta tills en läkare får titta på mig den 14 december. Jag är gravid och självklart är jag glad ändå men det är just den här ovissheten när på ett ungefär som den lille är färdiggräddad inne i ugnen. Man vill ju ha lite framförhållning. Tålamodet mitt är det inget fel på, jag kan vänta men jag gillar det inte. En och en halv vecka får vi vara till tåls för att få svar. Det är lååång tid, men kunde ju faktiskt vara värre än så om man tänker efter. Jag tror inte jag ska haka upp mig så mycket på planering, ta det som det kommer istället men det är svårt när man vill ha ordning och reda. Anledningen till att jag har lite brått är väl för att jag tror att jag är längre gången än vad vår barnmorska tror, hon gissar på tredje månaden eftersom mitt illamående har lagt sig. Vi får se helt enkelt. Jag är väl bara fånig. Jag kanske inte är så långt gången alls… Ingen aning faktiskt. Efter läkarundersökningen ska jag boka tid för ultraljud sen är inte nästa tid förrän i slutet av januari. Skönt det. Isabell skötte sig fruktansvärt bra hos barnmorskan idag, ett riktigt litet charmtroll om jag får säga det själv. Det kändes även bra att Mange var delaktig, han är riktigt underbar!

Ni är mitt allt! Ja, och bebben i magen förstås

G’n'R – Patience

Idag får vi alltså veta det vi undrat över sååå länge, fööör länge… Jag har längtat, inte efter själva undersökningen förstås (usch nej) utan efter att få svar på den stora frågan – när är det dags? Kanske inte får nåt beräknat födelsedatum idag men vi får i varjefall ett hum om hur långt gånget det är och då kan vi börja sätta oss ner och gnugga geniknölarna för här krävs det planering. Vi ska bestämma föräldraledigheten, jobb, boende… etc. Sen måste vi ta tag i nattamningen och utslussning till eget rum för Isabell. Hon får inte känna sig utbytt när den lille kommer så man måste göra det i tid innan. Mycket att tänka på men oj vad skoj det kommer att bli! Man får fördela kärleken på två helt enkelt <3 Eller tre om man inkluderar gubben min oxå, honom får man inte glömma – the love of my life <3

Vår låt, The Flame med Cheap Trick

Idag har jag varit såå duktig, har nämligen storstädat. Har försummat hemmet en tid nu, har helt enkelt inte haft lust med mer än det nödvändigaste men så fick jag ett ryck i morse. Känns bra nu efteråt.

Igår tillbringade jag och Bell mesta delen av dagen med Titti och Charlie från mammagruppen, vi lunchade, fikade, tog en långpromenad och avslutade med att gå till biblioteket. Det var riktigt trevligt! Jag drar mig oftast för såna saker som känns nya för mig, känner henne ju inte så bra men jag tog mig i kragen och tog bussen för att möta henne. Barnen hade väldigt skoj när vi lunchade, sen sov dem i omgångar. Det är alltid kul att träffa andra som befinner sig i samma stadie i livet och dessutom skiljer det ju bara några dagar på barnen. Samma med de andra pojkarna i mammagruppen.

Isabell hade 38 grader feber igår kväll, tror att det berodde på vaccinet. Jag gav lite alvedon på en tesked och efter det mådde hon bra, har inte känts varm eller hängig. Hon har börjat med ett speciellt ljud, ett ljud som jag ryser till av varje gång jag hör… Det låter som att hon får svårt att andas, hon låter så speciellt när hon tar i för att göra nummer två. Annars låter hon helt normalt. Det är så skumt. Igår fick hon dessutom in potatismos i ena ögat, jag satt och matade henne och som vanligt hamnar det ju lite varstans i ansiktet men så börjar hon gnida ögonen efter att ha fått mat på handen. Hon gned och gned och vi kunde ju inget göra. Hon blev helt röd i ögat och runt om men sen så gick det ju över.

The Cure – Friday I’m In Love.

Ikväll är det fredagsmyyys!! Vi ska in och handla senare för det blev inte av att jag gjorde det igår. Jag är så sugen på salta kex med olika sorters mjukostar, vindruvor och cider. Nam, nam! Vindruvor är som en drog, har man tagit en så kan man bara inte sluta…

Ett par små händer sträcker sig förtvivlat efter tangenterna i hopp om att nå och slå allt vad dem kan, det här med knappar är väldigt intressant och saker som låter är bäst av allt. Hennes armar verkar ibland vara längre än vad de är och ens reaktionsförmåga kortare än nånsin. Nu har hon även börjat förstå att hon kan ta sig och det går verkligen undan men mestadels håller hon sig i samma rum som en annan, går man därifrån följer hon troget efter. Hör hon ståhej någon annanstans ifrån så måste hon kolla vad det är. Hon ställer sig mot möbler och rätt vad det är så faller hon och slår huvudet i, då får man blåsa bort det onda. Det är nu man fattar vad som väntar när hon börjar gå, blåmärken, skrubbsår och mycket ajaj lär det bli på vägen. För att inte tala om alla tillrättavisanden och alla saker man kommer att tvingas ta ifrån henne av oro att hon ska stoppa det i munnen. Vårt hem är inte riktigt säkrat, har några detaljer kvar att undanröja så att man kan koppla av någorlunda. Tiden då hon låg kvar på fläcken man lämnade henne på är förbi, tiden då hon sov bort mesta delen av dagen likaså men det är nog så underbart att se alla framstegen och vara med under utvecklingens gång! Hon blir snart 9 månader vår tjej, världen blir för henne större och mer skrämmande men även spännande. Jag njuter till fullo av den korta tid jag har nu när hon är liten, det är verkligen underbart att vara mamma!

Vem älskar inte den här gamla slagdängan??